1900-talet

1900-talet i Senneby.

Liksom i övriga Sverige har de hundra åren mellan 1900 och 2000 i Senneby medfört  en  smärre revolution när det gäller människors standard och förutsättningar.Sverige har under de 100 åren gått från ett agrart U-land till ett industriland och ett tekniskt avancerat samhälle. Urbaniseringen har medfört att endast en liten del av svenskarna år 2000 bor på ren landsbygd och har sin försörjning där. Det var tvärtom år 1900.  I Senneby har det bl. a. betytt att jordbruket gått från småbruk till ”storbruk” och Sennebyborna från självhushållning till hög grad av penninghushållning. Förändringen skedde naturligtvis inte över en dag och man kan peka ut vissa avgörande händelser som kom att få stor betydelse för utvecklingen och livet i Senneby.

Elektriciteten kom till Senneby 1924 och telefonen något år senare. På 1940-talet blev radion allmän egendom. Detta gjorde att livet i Senneby blev ljusare och lättare och byn kom närmre den övriga världen. Elmotorer kom att driva vedkapen, vattenpumpen, tröskverket, hö- och halmblåsning (injektorn) och mjölkmaskinen som kom till byn 1940. Andelsmejeriet i Elmsta, dit Sennebybönderna turades om att köra mjölken medförde att man kunde få betalt för sin mjölk i större omfattning än tidigare. Mot slutet av 40-talet hämtades mjölken med bil till Elmsta. Tio år senare var mejeriverksamheten centraliserat till Norrtälje. I dag transporteras mjölken i tankbil till Stockholm. För hushållen kom, med början i slutet av 1940-talet, dammsugaren, kylskåpen och frysboxen liksom elspisen och tvättmaskinen att få avgörande betydelse.  I byn byggdes på Gunhild Johanssons initiativ en andelstvättstuga vid branddammen mitt i byn. (Se särskild artikel om Gunhild).

I slutet av 1800-talet hade mekaniseringen av jordbruket tagit sin början. För sådd och skörd kom såmaskinen, slåttermaskinen, och enkelt tröskverk att ersätta ”mankraft” med ”hästkraft”, senare kom självbindaren att få samma effekt. Den största av jordbrukets maskinella landvinningar var ”traktoriseringen”, i Senneby började den 1949. Den bogserade skördetröskan kom då snart att ersätta självbindaren. På 1970-talet började den ersättas den av den självgående skördetröskan. Att traktorn kom medförde att behovet av arbetshästar inte längre fanns. De kom att försvinna under 60-talet och användes mot slutet mest för körning i samband med skogsarbete där motorsågens inträde i slutet av 40-talet kom att få stor betydelse. De hästar som fanns kvar blev lite av ”prydnads-hästar”.

1948 tvingades fyra gårdar i Senneby att sälja nästan hälften av sin skogsmark till Kronan. Den befintliga skjutskolan, Ytterskär, med gräns mot Senneby var i stort behov av att utöka sitt övningsområde fram till Karviken.Från slutet av 1950-talet började gårdarnas jord- och skogsarealer slås ihop till större enheter, mangårdstomter styckades av till fritidsboende och den bofasta befolkningen i byn kom att minska. På 60-talet styckades markområden av för fritidsbebyggelse i Senneby Nor och Senneby Haken. Dessutom styckades ett mindre antal enskilda tomter av och bebyggdes.

I slutet av 1940-talet blev byvägen halvförstatligad vilket innebar att alla fastigheter med utfart på vägen blev ålagda att deltaga i underhållet. Tidigare var endast bönderna vägansvariga. (Se särskild vägartikel). I slutet i 1920-talet skaffade sig några Sennebybor bil och på 30-talet fanns fyra bilar i byn. På 50-talet kom bilen att bli ett vanligt inslag i Senneby.

Man kan helt klart konstatera att det är årtiondet efter 2: a världskriget som är den största förändringsperioden i Senneby under 1900-talet, kanske genom alla tider, möjligen överträffat av laga skiftets förrättning på 1840-talet.

Inlagt material är:  

Speciella Sennebybor